Det kan vara svårt att se dem vi bryr oss om åldras, särskilt när åldern leder till sjukdom eller försämrad mental förmåga. En vanlig sjukdom som många äldre tyvärr drabbas av är demens. Eftersom demens är en progressiv sjukdom förändras tillståndet hela tiden för den som lider av sjukdomen. Denna ständiga förändring kan göra det svårt att veta vad man ska säga till eller hur man ska interagera med sin närstående. Om du söker efter vägledning får du här några bra tips på hur man pratar med någon som har demens.
Metoder för kommunikation att använda när man pratar med någon som har demens
Behoven hos varje person med demens skiljer sig åt, och det är upp till dig att använda ditt bästa omdöme och avgöra vad som behövs för din närståendes unika situation.
Kom ihåg att demens är en oförutsägbar sjukdom, och episoder av demenssymtom kan uppstå utan någon egentlig utlösande faktor. Men det finns saker du kan göra för att undvika att utlösa episoder. Undvik att sätta dina närstående i en främmande eller överväldigande miljö, och gör vad du kan för att lindra eventuell smärta eller förvirring som de kan uppleva.
Här följer några mer allmänna råd om vad du kan göra och vad du inte bör göra när ni samtalar.
Saker att komma ihåg
- Planera in en lämpligt lång tid för besöket. Försök att inte ha bråttom eller vara stressad. En avslappnad miljö hjälper samtalet att flyta lättare. Det är okej om saker och ting sker långsammare än vad du är van vid.
- Ha en omtänksam och positiv inställning. Det kan vara svårt att hantera sina egna känslor när någon man bryr sig om har en degenerativ sjukdom, men det här är en situation då ditt stöd behövs mer än någonsin.
- Sitt eller stå i ögonhöjd eller lägre med din närstående. Försök att inte stå över din närstående eftersom det kan kännas skrämmande. Möt i stället honom eller henne i ögonhöjd eller lägre för att skapa en jämlik, avslappnad miljö. Behåll ögonkontakt.
- Skapa en behaglig samtalsmiljö. Ta bort alla distraktioner, som till exempel teve, musik eller telefonaviseringar. Distraktioner försämrar miljön för er båda och gör det särskilt svårt för din närstående att fokusera på samtalet.
- Ha tålamod och ge din närstående tid att svara. Det kan ta lite längre tid för personer med demens att svara. Försök att inte avsluta meningarna åt dem eller avbryta dem när de pratar.
- Lyssna aktivt. Håll ögonkontakt, upprepa det som din närstående har sagt och använd kroppsspråk för att uttrycka ditt intresse för vad din närstående säger.
- Prata med korta, tydliga meningar. Att introducera för många tankar samtidigt kan överväldiga eller förvirra din närstående. Försök i stället att fokusera på ett ämne i taget.
Vad man ska undvika
- Argumentera inte och säg inte emot vad din närstående säger, även om du vet att det är felaktigt. Falska minnen, hallucinationer, vanföreställningar och till och med tidsförskjutning – att prata som om man lever i en tidigare del av sitt liv – är inget ovanligt för personer med demens. Att försöka rätta dem kan leda till mer ångest och förvirring. Styr i stället om konversationen.
- Undvik att infantilisera eller vara nedlåtande. Detta innebär att man behandlar personen som ett litet barn som inte förstår, eller att man pratar överlägset eller nedlåtande till honom eller henne. Din närstående kanske förstår mer än du tror, och att göra felaktiga antaganden leder i slutändan till sårade känslor.
- Prata inte för din närstående, särskilt inte när det gäller medicinska behov. Ge dem värdigheten att själva ge uttryck för sina känslor, frågor och bekymmer.
- Prata inte högt, såvida inte din närstående har hörselproblem. Högre betyder inte alltid tydligare, och att höja rösten gör dig inte mer förstådd – det kan faktiskt ha motsatt verkan! Om personen du pratar med har svårt att höra är det okej att höja volymen lite.
- Fråga inte din närstående om han eller hon kommer ihåg något. Att fråga eller insistera på att en närstående ska minnas en tidigare händelse kan orsaka förvirring och ångest.
- Avbryt inte och flika inte in kommentarer eller utrop. Att göra det kan få din närstående att tappa tankegången och helt avstyra samtalet. Var inte rädd för tystnad; ditt tålamod uppskattas.
- Glöm inte att de finns i rummet. I en gruppmiljö kan personer med demens ha svårt att hänga med i alla snabba samtal som virvlar runt dem. Ansträng dig att inkludera din närstående i samtalet och uppmuntra honom eller henne att prata med andra.
Frågor och demens
Frågor är en viktig del av kommunikation, men samtidigt kan det vara överväldigande för någon med demens att få för många frågor. Du kan behöva ställa några få frågor under flera besök i stället för att försöka ställa för många frågor i ett samtal.
Om du måste ställa en fråga, försök då att hålla den enkel och undvik att ställa frågor som kräver att personen måste söka i minnet. Mycket beror på situationen och på dina närstående. Breda frågor kan vara bättre i vissa situationer och specifika frågor är bättre i andra situationer. Nyckeln till att komma ihåg är att göra samtalet så stressfritt för din närstående som möjligt och undvika minnesåterkallelse eller att uppmärksamma det faktum att det finns något de inte kan komma ihåg.
När du ställer frågor som handlar om nuet, försök då undvika frågor som det finns mer än ett svar på. Ställ i stället frågor som kan besvaras med ”ja” eller ”nej”. I stället för att fråga ”När vill du äta lunch?” kan du till exempel säga: ”Vill du äta lunch nu?”
En annan strategi är att ge specifika alternativ. Vissa typer av demens gör det svårt för personerna att komma ihåg ord för olika saker, så om du ger dem specifika alternativ sparar du dem frustrationen över att inte kunna hitta det ord de vill använda. Du kan till exempel ställa frågor som: ”Vill du ha en sallad eller en smörgås till lunch?” eller ”Föredrar du att fönstret är öppet eller stängt?”
Hur man frågar någon med demens om släkthistoria
Om du har frågor om släkthistoria till din närstående, undvik då att ha en intervju eller ett förhör. Kom ihåg att direkta frågor kan vara stressande för någon med demens eftersom vissa personer med demens är medvetna om att de inte kan minnas, och då blir upprörda. Stressa inte över detaljer och förvänta dig inte en linjär redogörelse i konversationen. Detaljerade fakta om din närståendes liv kan du ofta få från andra källor – andra släktingar, officiella uppteckningar, dagböcker eller källor som tidningsurklipp. Fokusera i stället på din närståendes känslor och de minnen som han eller hon omhuldar.
Försök undvika att direkt fråga om ett minne. Berätta om egna minnen för att inleda samtalet, och be din närstående att berätta om han eller hon känner sig bekväm med det. I stället för att fråga ”Kommer du ihåg snöstormen vi hade under julen 2014?” kan du till exempel säga: ”Jag kommer ihåg julen när vi var insnöade och spelade brädspel hela natten – det var så roligt!”
Om du ställer en fråga, gör den då bred i stället för att fråga om specifika händelser eller scenarier. Det är bättre att fråga: ”Har du ett favoritminne från din barndom?” än att fråga: ”Vad hette din mamma?”
Här är några ämnen som du kan försöka lära dig mer om:
- favoritminnen om andra familjemedlemmar, som föräldrar, syskon eller barn
- hobbyer och intressen
- vilka böcker, filmer eller tv-program de tycker bäst om
- favoritminnen från barndomen
- utmaningar och svårigheter i livet
- helgdagar, familjetraditioner eller religiösa traditioner
- arbets- eller karriärhistorik
- utbildning
- militär bakgrund
- prestationer de är stoltast över
- det viktigaste de har lärt sig i livet.
Var uppmärksam på din närståendes känslor när ni båda tänker tillbaka. Ge din närstående så mycket tid han eller hon vill ha eller behöver för att prata. Men om du märker att din närstående börjar bli trött eller upprörd ska du inte pressa honom eller henne. Byt ämne eller avsluta besöket så att han eller hon får vila.
Det kan kännas svårt, men ansträngningen är värd besväret. Att dokumentera en närståendes släkthistoria kan vara till nytta för er båda. Faktum är att en studie från 2018 visar att minnesböcker eller livsberättelseböcker har en mängd fördelar för patienter med demens, däribland förbättringar i fråga om humör, livskvalitet, kommunikation och självbiografiskt minne.
Hur man hjälper personer med demens att dokumentera sina minnen
Med lite förberedelse kan du se till att ditt släkthistoriska samtal med din närstående är produktivt, upplyftande och, viktigast av allt, blir bevarat. Här är några tips som kan hjälpa dig att komma i gång:
- Använd modern teknik för att spela in vad de säger, till exempel en dikteringsenhet, din telefon eller en videokamera. Den här inspelningen bevarar minnet för er båda. Du kan ladda upp det du dokumenterat på FamilySearch Minnen för att vara säker på att det inte går förlorat.
- Använd visuella hjälpmedel som bilder eller videor för att väcka hågkomst och leda samtalet. Prata om bilderna tillsammans. Undvik frågor som ”Kommer du ihåg vem den här personen är?” eftersom det kan göra din närstående orolig eller förvirrad om han eller hon inte kan komma ihåg det. Ta i stället upp egna minnen från händelsen på bilden eller kommentera det du ser på fotot. Ljudhjälpmedel, som musik från din närståendes barndom, kan vara till hjälp på liknande sätt.
- Var medveten om att vissa minnen kanske inte stämmer. Som tidigare nämnts är falska minnen – eller konfabulation som det kallas medicinskt – ett känt symtom på demens. Om du har frågor om huruvida din närståendes minne av en händelse stämmer kan du försöka hitta en sekundär redogörelse att jämföra det med.
Bevara din närståendes minnen på FamilySearch.org
När du försöker samla din närståendes minnen kan du bevara dem på FamilySearch Minnen med ett kostnadsfritt FamilySearch-konto. Att dokumentera och ladda upp minnen nu är inte bara till nytta för din närstående, vårdgivare och släktingar på otaliga sätt, utan bevarar även deras minnen och arv för kommande generationer.
Relaterade artiklar
På FamilySearch bryr vi oss om att sammanlänka dig med din släkt, och vi erbjuder kostnadsfritt roliga upptäcktsupplevelser och släktforskningstjänster. Varför? Därför att vi värdesätter familjer och tror att vi kan förbättra våra liv nu och för evigt genom att sammanlänka generationerna. Vi är en ideell organisation som sponsras av Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga. Klicka här för att få veta mer om vad vi tror på.
