Oktober månads artikel “” verkar ha rört vid några ämnen som läsare har gått och grubblat på, så vi bestämde oss för att skriva ett tillägg. Låt oss tala allvar om indexeringens tillstånd Den här artikeln fortsätter i samma anda som den förra och försöker inte skyla över utmaningarna med indexering, men den ställer också frågan: ”Måste indexering göras helt perfekt för att det ska vara givande?” Om ditt svar är ett rungande ”NEJ!” då är du redo för mer klarspråk.
Nybörjare behöver hjälp!
Femtio procent av alla nya indexerare kommer aldrig längre än till sin femte bunt. Fyrtio procent kommer aldrig längre än till sin tredje bunt. Det finns många orsaker till att de ger upp: Handstilen är för svår, reglerna är för komplicerade, programmet är förvirrande, och så vidare. Lösningarna på de här tråkiga problem är lika varierande, men ett skiljer sig från mängden: Nya indexerare som får hjälp och uppmuntran från en erfaren indexerare under arbetet med sina första buntar kommer mer sannolikt att fortsätta indexera.
Om du är indexeringsledare, gruppadministratör eller har introducerat en vän till indexering, lämna dem inte i sticket så att de måste klura ut allt själva. Ja, indexeringsprocessen borde vara enklare, och en dag blir den det, men den är ändå inte särskilt komplicerat. När någon som har lyckats ta reda på hur det fungerar och tar sig tid att hjälpa nya volontärer igenom de första utmanande buntarna, får de den kunskap och det självförtroende som krävs för att möta andra utmaningar i indexeringen senare. Du skulle inte nöja dig med att ge ett barn en enda knuff på sin första cykeltur och förvänta dig att han eller hon kan hålla sig upprätt efter det. Det är samma sak med indexerare. Snälla, släpp inte taget om det metaforiska cykelsätet innan du vet att de klarar av att fortsätta utan att krascha!
Många fler volontärer behövs – särskilt från andra länder än USA
I skrivande stund har över 200 000 volontärer från USA deltagit i indexering och granskning under 2015. Det är något färre än under 2014 men det får ändå Brasiliens lite mer än 10 000 volontärer att verka få i jämförelse, trots att de har det näst högst antalet. Sedan kommer Peru med nästan 10 000, med Mexiko, Kanada, Storbritannien, Filippinerna, Guatemala, Venezuela, Honduras och Australien i topp 10. Kort sagt, alla volontärer i hela resten av välden tillsammans är inte ens i närheten av så många som volontärerna i USA.
Det är en del av anledningen till att människor i länder där man talar andra språk än engelska har svårt att hitta sina förfäder och varför de får få, om ens några uppteckningstips. Det måste vi ändra på. FamilySearch har påbörjat ett omfattande arbete med att uppmuntra amerikaner som talar ett andra språk flytande att börja använda sina färdigheter för att indexera på spanska, portugisiska, italienska och franska. Men det kommer inte att räcka. De som har andra modersmål än engelska, oavsett om de bor i USA eller i andra länder, måste anta utmaningen att indexera och granska uppteckningarna från deras hemländer. Om det inte finns projekt tillgängliga för ett visst land så leta efter andra projekt på samma språk. Sträck ut en hjälpande hand till andra där uppteckningar behövs och är tillgängliga.
Det var allt vi hade för den här gången. Om du har ett ämne som du skulle vilja att vi talade allvar om, skicka dina tankar till fsindexing@familysearch.org
