Kom närmare varandra i Herrens hus

en familj står framför Taipei tempel i Taiwan de har med sig kort för att utföra tempeltjänst

Som medlem i Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga känns förväntningarna jag har på mig själv ibland enorma. Min att-göra-lista blir längre och längre, och ibland känns det som om jag missar målet.

Alltför ofta i mitt liv hamnar templet längst ner på den listan. Jag glömmer att planera i förväg, avsätta tid, hitta en barnvakt och så vidare. Det kan kännas som en överväldigande uppgift.

Men faktum är att tempelbesök faktiskt kan lätta vår börda, inte öka den. I Herrens hus har vi möjlighet att komma närmare Kristus och, genom honom, närmare släktingar som har gått bort. I det bandet finns det frid och tröst.

”I templet får vi beskydd … Vi upplever Jesu Kristi och vår himmelske Faders rena kärlek i rikligt mått! Vi känner frid och andlig tillförsikt, i kontrast till världens turbulens.”

Russell M. Nelson, ”Herren Jesus Kristus ska komma tillbaka”, Liahona, nov. 2024, s. 122.

Några underbara personer har berättat om sina personliga upplevelser i templet. Deras berättelser visar bara några av de sätt på vilka templet för oss närmare Kristus och dem vi älskar.

Eviga gåvor

”Din förbundsrelation med Gud och Jesus Kristus är en kärleksfull och tillitsfull relation där du har tillgång till ett större mått av deras nåd – deras gudomliga hjälp, styrkans gåva och möjliggörande kraft.”

Bradley R. Wilcox, ”O ungdom av ädel härkomst”, Liahona, nov. 2024, s. 95.

Nikki Kelly

Min make blev medlem i kyrkan när han var 19 år och gick första året på college. Hans beslut att anamma tron påverkades av många, men mest djupgående av hans mormor Stevie. Hon tillhörde inte vår kyrka, men hon förkroppsligade själva innebörden av en hängiven, gudfruktig kvinna. Genom sina ord och handlingar ingöt Stevie värderingar som kärlek, motståndskraft och tillit till Gud i min man.

För några år sedan hade jag äran att utföra hennes tempelförrättningar. När jag gjorde hennes inledande förrättningar upplevde jag något fantastiskt. Jag kände hennes närvaro så starkt – en överväldigande känsla av hennes glädje och gillande. Vid den tiden kämpade jag med svåra känslor efter en förlossning och kände mig ensam och förtvivlad. Men under den heliga förrättningen kändes det som om hon var där bredvid mig.

Hennes närvaro gav mig en djup känsla av frid och uppmuntran. Det verkade som om hon sa att jag kunde finna styrka i templet, i min tro och i mig själv. Den upplevelsen inspirerade mig att fortsätta återvända till templet, även under de svåraste dagarna. Hennes kärlek och exempel är eviga gåvor som överbryggar generationer och stärker vår andliga resa.

Du är inte ensam

”Alla som tillber Gud i templet får Guds kraft och änglar som har ’befallning om dem’. Hur mycket ökar ditt självförtroende av att veta att du … inte behöver hantera livet på egen hand? Vilket mod får du av att veta att änglar faktiskt kommer att hjälpa dig?”

Russell M. Nelson ”Fröjdas åt prästadömsnycklarnas gåva”, Liahona, maj 2024, s. 121.

Marco Gosewinkel

I många år har jag använt FamilySearch för att hitta mina förfäder. Jag visste att den var förknippad med Jesu Kristi kyrka. Men jag var aldrig intresserad av kyrkan i sig eller dess lärdomar.

Med tiden började jag undra varför medlemmar i Jesu Kristi kyrka söker efter sina förfäder. Jag undrade om det fanns något om släktforskning i Mormons bok, så jag beställde en på nätet. En dag senare kontaktade missionärerna mig och vi började träffas regelbundet. Jag fick ingen hjälp med min släktforskning i Mormons bok, men jag hittade sanningar och svar.

Före mitt dop träffade jag missionspresidenten. Han frågade mig varför jag släktforskar. Jag hade inget svar på den frågan, men det hade han: ”Därför att dina förfäder vill bli hittade.”

Fyra månader senare fick jag möjlighet att besöka templet i Frankfurt för första gången och döpas till förmån för fyra av mina anfäder. Jag var nervös eftersom jag inte visste exakt vad jag kunde vänta mig. 

Jag minns fortfarande hur jag satt i doprummet och bad en bön. Plötsligt kände jag en värme i hjärtat och jag kunde starkt känna den Helige Anden. Jag kände att mina förfäder var med mig i det ögonblicket. Jag ska aldrig glömma den upplevelsen. 

Stephanie W.

Jag beseglades i templet för 20 år sedan. Som enda medlem i familjen kände jag mig lite ensam när jag kom in i beseglingsrummet. Ingen från min familj var där med mig.

Jag ägnade många månader i förväg åt att hitta och förbereda många släktnamn så att jag kunde verka som ställföreträdare och få deras tempelförrättningar utförda. När dagen var inne för min besegling kunde jag känna att de var där med mig när jag såg mig om i rummet. Jag kunde inte se dem, men jag visste att de var där. Jag kunde känna deras glädje och kärlek till mig.

Efter beseglingen kramade och gratulerade alla oss där. Min svägerska kramade mig hårt och sa: ”Jag känner dem här också! De älskar dig så mycket.” Hon var ett andra vittne för mig. Kraften i det vittnesbördet har alltid följt med mig när jag fortsätter att hitta mina släktingar på andra sidan.

Komma närmare i templet

”Genom att regelbundet tjäna i Herrens hus och sträva efter att hålla de heliga förbund vi ingår där, ökar både vår vilja och vår kapacitet att uppleva den hjärtats, förmågans, förståndets och själens förändring som behövs för att vi ska bli mer som vår Frälsare.”

Jorge M. Alvarado, ”Omfamna Frälsarens omvändelsegåva”, Liahona, nov. 2024, s. 69.

R. Peterson

Varje gång det är helgdag tänker jag på templet. I flera år nu har min familj haft som mål att besöka templet tillsammans när vi tar en paus från våra andra ansvar. 

Innan vi började med traditionen behövde man i templet som låg närmast oss göra bokningar flera månader i förväg. När vi äntligen fick möjlighet att åka dit insåg vi att vi skulle vara bortresta och missa templet igen.

Staden vi besökte hade ett tempel. Dopavdelningen där krävde inga bokningar flera månader i förväg, så mina föräldrar tog med mig dit för att utföra dop i stället. Året därpå följde min bror med, och året efter det blev det en tradition.

Även om de här tempelresorna ursprungligen gjordes av bekvämlighetsskäl, utvecklades de snabbt till en genuin kärlek till templet och till våra förfäder. Närhelst vi åker någonstans som familj, även för en långhelg, letar vi upp närmaste tempel och avsätter tid för att åka dit.

Även om vi annars kanske skulle ha räknat tempelbesök som ett av ”ansvaren” att ta en paus från på semestern, så förändrades vår familj när vi prioriterade templet. Efter varje resa var det en märkbar skillnad i hur vi pratade och agerade. Vi var snällare mot varandra, tålmodigare och mer förstående. 

Att semestra med familjemedlemmar gör inte automatiskt att man kommer närmare varandra. Men att tillbringa tid i templet med vår eviga familj – både levande och döda – gör alltid det. 

Hitta namn

Om du vill ta med släktnamn till templet men inte vet hur du ska göra, har FamilySearch många resurser för att göra det möjligt att hitta namn. De här länkarna kan vara till hjälp:

På FamilySearch bryr vi oss om att sammanlänka dig med din släkt, och vi erbjuder kostnadsfritt roliga upptäcktsupplevelser och släktforskningstjänster. Varför? Därför att vi värdesätter familjer och tror att vi kan förbättra våra liv nu och för evigt genom att sammanlänka generationerna. Vi är en ideell organisation som sponsras av Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga. Klicka här för att få veta mer om vad vi tror på.