Mantalsskrivning och mantalslängd

Från FamilySearch Wiki
Hoppa till: navigering, sök
Länk till Svenska huvudsidan

Mantalsskrivning

Mantalsskrivning var i äldre tider i Sverige en årlig registrering av befolkningen i en mantalslängd. Den motsvaras i dag av folkbokföringen som förs av Skatteverket, det lokala skattekontoret.

Mantalskrivningen grundades, sedan 1946, på kyrkobokföringen per den 1 november året innan mantalsåret. Det i sin tur innebar att den som mantalsskrevs i en viss församling och kommun fick en rättslig hemvist ett år i taget för beskattning m m.

Begreppet mantalsskrivning har idag upphört i Sverige.

1813 års mantalslängd för Östergötland.

Kvarntullen/skatten

Under 1620-talet drev Sverige en expansiv utrikespolitik och denna krigföring medförde att inkomstbehovet till staskassan ökade. Ständerna samtyckte till den så kallade kvarntullen vid riksdagen i Stockholm 1625. En avgift som skulle erläggas av alla stånden och som lyftes när spannmålet maldes vid kvarnen. Eftersom många bönder valde att mala sin säd på egna handkvarnar i sina hem var det svårt att där ta ut denna skatt.

Mantalspenningen införs

År 1652 bestämdes det att alla vuxna mellan 16 och 63 år skulle betala mantalspenning. Åldern höjdes år 1841 till 17 år och år 1857 till 18 år. Många var befriade från skatt: gamla, fattiga, sjuka, soldater, båtsmän, adel m.fl.

Mantalslängden

Var en förteckning över personer som var skyldiga att betala mantalspengar. Noteringarna i mantalslängderna varierar mycket mellan olika tidsperioder och även mellan olika häradsskrivare ute i fögderierna.

Mantalsskrivningen ägde rum i slutet av varje år, då hushållsföreståndaren, oftast fadern, anmälde hushållets sammansättning i en så kallad mantalsuppgift (adress, namn, befattning, födelseår och –församling mm).

I mantalslängden ingår också uppgifter om andra personella skatter som t.ex. fickurslängd, boskapslängd, kvarntullslängd.

Mantalslängdens innehåll

Informationen i en mantalslängd varierar från plats till plats, och även över tid. Mantalslängden upptog alla mantalsskrivnas namn. Denna information kunde sedan kompletteras med adress, yrke m.m.

I äldre mantalslängder står ofta enbart ägaren av hemmanet uppräknad medan de övriga skattepliktiga personerna i hushållet bara noterades som en siffra i en kolumn. I senare mantalslängder kan alla skattepliktiga personer vara uppräknade med namn (åtminstone förnamn) och med födelseår.

Riksarkivets informationsblad

Riksarkivet har gjort ett litet informationsblad (4-sid A5) som kan laddas hem och skrivas ut. Den hittar du på denna länk

Referenser

Tryckt litteratur

  • Mantalsforska - Släktforskning i mantalslängder, SSF:s handböcker nr.8 by Magnus Bäckmark, Malmö 2015, ISBN 978-91-87676-87-1.
  • Lext, Gösta, Mantalsskrivningen i Sverige före 1860.
    Ekonomisk-Historiska Institutionen vid Göteborgs Universitet 1968.
  • Clemmensson, Per och Andersson, Kjell, Släktforska steg för steg,
    Natur & Kultur/Fakta, åttonde utgåvan 2008. ISBN 978-91-27-11886-7

Utmärkt artikel