Källor och källkritik

Från FamilySearch Wiki
Hoppa till: navigering, sök
Länk till Svenska huvudsidan Länk till Svenska portalsidan

Allmänt om källor och källkritik

Att prata om källkritik handlar om att kontrollera fakta. Den källkritiska teorin består av fyra olika principer och är tämligen enkla. Att tillämpa dessa principer är dock desto svårare. Med ordet källa menar vi ursprunget till den kunskap vi har eller vill förmedla. En källa kan uppstå på flera olika sätt:

  • Skriftlig – kan bestå av brev, protokoll, böcker, tidningar o.s.v.
  • Muntlig – intervjuer, uttalanden, offentliga tal o.s.v.
  • Materiell – byggnader, föremål, fingeravtryck o.s.v.

Det är med vårt källkritiska tänkande vi har uppgiften att värdera dessa källor och bedöma deras trovärdighet. De principer vi har till vår hjälp med det källkritiska tänkandet är:

  • Äkthet – Att källan är det den utger sig för att vara.
  • Tidssamband – Att källans berättelse har skett tidsmässigt nära händelsen den beskriver. Ju längre tid som gått mellan en händelse och dess berättelse, desto större anledning finns det att tvivla på uppgiften.
  • Oberoende – Att källuppgiften kan ”stå för sig själv”. Inte vara en avskrift eller ett referat från en annan källa (t.ex. vara en andrahandskälla).
  • Tendensfrihet – Att misstanke kan finnas om att den källa som används ger en falsk bild av verkligheten.

Att det finns intressen som förvränger verklighetsbilden av personliga, ekonomiska eller politiska intressen t.ex. Utöver dessa fyra kritierier så finns det en destinktion att ta hänsyn till. Skilja mellan berättelser om något och kvarlevor (lämningar). I brottsmål så kan ett fingeravtryck (kvarleva) väga tyngre vid bevisföringen än ett vittnesmål (berättelse).

Källor inom släktforskningen

De källuppgifter man anger i sin släktforskning ska förutom sin tillförlitlighet också kunna gå att kontrollera. Det gör att du behöver vara konsekvent när du anger dina källor och ha god ordning på ditt släktforskningsmaterial.

När man anger en uppgift behöver man ange en källa, kunna visa var man hämtat sina uppgifter för att man själv, och andra som senare tar del av uppgifterna kan kontrollera dem. Får man andrahandsuppgifter så bör man ägna tid åt att kontrollera dem och se om en förstahandskälla går att uppbringa.

Våra vanligaste källor

I Sverige så är vissa av de Svenska Kyrkoböckerna underlag för att kunna användas som primärkällor. Bland dessa kan vi nämna vissa av ministerialböckerna såsom födelse- vigsel- och dödböckerna. Detta då de tidsmässigt nedtecknades i samband med händelsen och därmed bäst klarar tidssambandet med händelsen som de beskriver.

Husförhörslängderna är en sekundär källa för släktforskaren. Där kan vi följa en person eller familj genom livet. Vi får också nödvändig information i en husförhörslängd för att kunna gå in och titta i en kyrkobok som kan anses vara en primärkälla.

Annat material som ofta används och får anses vara sekundärkällor är, för att nämna några: bouppteckningar, mantalslängder, roterullar o.s.v. Till listan över sekundärkällor får vi också lägga släktutredningar, tryckta böcker, CD-skivor, Internet-sidor o.s.v. Uppgifter från denna typ av källor bör därför alltid kontrolleras mot en primärkälla. De är dock ett stort hjälpmedel i släktforskningen och sparar mycket tid.

De databaser som finns på FamilySearch får anses utgöra sekundärkällor. Men för de nyare databaserna finns det numera oftast koppling till ett originaldokument som i de flesta fall är en primärkälla.

Exempel på en källa

Porträtt av Selma Lagerlöf
Här kommer ett exempel på hur man kan ange en källa i sin släktforskning. Som exempel har valts vår välkända författarinna Selma Lagerlöf. Hon föddes den 20 november 1858 på Mårbacka i Östra Ämtervik, Värmland. Vi har tittat hos de tre största svenska leverantörerna av bilder på arkivmaterial som finns i Sverige och den källuppgift som de ger när man tittar på en sida med primäruppgifter. 

Källa för Selma Lagerlöfs födelseuppgift

Hämtad källuppgift från Arkiv Digital:
Östra Ämtervik C:5 (1818-1859) Bild 56 / sid 104 (AID: v9242.b56.s104, NAD: SE/VA/13685)

Hämtad från Riksarkivet/SVAR:
Östra Ämterviks kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/VA/13685/C/5 (1818-1859) Bildid: C0039804_00058

Hämtad från Ancestry:
Swedish Church Records Archive; Johanneshov, Sweden; Volym: C:5; Typ av register: Födde (Births); År: 1818 - 1859; Rulle-/fiche: XY-989; Handskrivna/stämplade sidnummer: 103/0.

Ytterligare en källa

För Östra Ämtervik förde man också en dopjournal. Uppgifterna för Selma Lagerlöf hittas då lätt i den boken med hjälp av följande följande källuppgifter från de olika leverantörerna:

Arkiv Digital: Östra Ämtervik C:7 (1833-1860) Bild 98 (AID: v9244.b98, NAD: SE/VA/13685)

RA/SVAR: Östra Ämterviks kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/VA/13685/C/7 (1833-1860) Bildid: C0039805_00103

Ancestry: Swedish Church Records Archive; Johanneshov, Sweden; Volym: C:6; Typ av register: Födde (Births); År: 1833 - 1860; Rulle-/fiche: XY-989; Handskrivna/stämplade sidnummer: 0/0.

Kvaliteten på de olika källuppgifterna

Uppgifterna som angivits är kopierade direkt från respektive leverantörs program/webbgränssnitt och har inte ändrats. Hos RA/SVAR står uppgifterna på 2 ställen. Källangivelsen ovanför bilden och bild-id under. Uppgifterna från Arkiv Digital och Riksarkivet/SVAR innehåller uppgifter från Nationell ArkivDatabas (NAD) vilket alltid bör ingå, den saknas hos Ancestry. Källuppgifterna från dessa båda innehåller även platsangivelse i form av församlingsnamnet. Dock saknas länsangivelse. Det finns vissa församlingar som har samma namn, men ligger på olika platser i Sverige. Komplettera därför deras källuppgifter med länsangivelse.

Källuppgiften från Ancestry/Genline är den längsta, men saknar uppgifter om NAD samt plats. Använder du deras tjänster behöver du själv komplettera med dessa uppgifter för att få en komplett källuppgift. Här bör man också komplettera källuppgiften med ett GID-nummer. Detta för att lätt hitta tillbaka till samma bild nästa gång.

För Selma Lagerlöfs uppgifter här ovan följande: GID-nummer för födelseboken är 552.25.12000, för dopjournalen 552.26.4100.

Slutord om källor

Att ange en källa kan göras på många olika sätt, och ändå göras rätt. Källuppgiften ska innehålla information som gör att det blir lätt för dig själv eller andra, att i framtiden kunna återkomma till källan för att kontrollera den eller hämta mer information. Att därför t.ex. ange en Internetlänk till en källa räcker därför inte. Detta då Internet ständigt genomgår förändringar och även webbplatsen. Den länk du anger kanske inte ens fungerar imorgon p.g.a. olika orsaker. Dock kan t.ex. länkar som kompletterande information underlätta att snabbt hitta tillbaka till källan, så länge som de fungerar (liksom vi har gjort i vår källförteckning nedan).

Kort ordlista

Hermeneutik Tolkningslära eller förståelselära. Att kunna ha förståelse och inlevelse av det unika i varje fall. Kunna tolka innebörden av de händelser som ägt rum.
Kontext Helhet, om vadi den presenterade uppgiften ingår.
Källförteckning  En lista över de källor som används i en (vetenskaplig) skrift.
Primärkällor Ursprungliga källor, den källa som troligtvis har högst trovärdighet.
Sekundärkällor  En källa som har traderats i ett eller flera led.
Tendentiös En källuppgift som är partisk och som tydligt och ensidigt uttrycker en viss ståndpunkt. Vanligtvis genom ovarsam behandling av fakta.
Tradering Uppgiften har gått i ett eller flera led, muntligt eller skriftligt.

Källförteckning

För att sammanställa denna artikel har bl.a. följande material genomlästs, helt eller delvis: