Hur börjar man – förberedelser

Från FamilySearch Wiki
Hoppa till: navigering, sök

Tilbaka till Huvudsidan


Att komma igång


Hur börjar man - förberedelser

En forskningsmetodik i fyra steg

Sveriges landområden

De Svenska länen

De Svenska församlingarna

Några tips; registrering av orter, av datum, fadersnamn eller patronymikon samt brunna eller förstörda kyrkoböcker

Av andra redan utförd forskning

Några historiska förändringar

Riksarkivet

Välja hemsida

Genealogiska föreningen

DIS datorn i släktforskning

Centrala Soldatregistret

Historiska kartor

FamilySearch

Indexering

Record search

Labs


Hur börjar man - förberedelser


Samla in den information som finns i ditt hem (dagböcker, almanackor, tidningsurklipp, fotografier, brev, vigselbevis, med mera. Notera namn, händelser och datum för barn, föräldrar och äldre generationer). Intervjuva (banda, filma) äldre generationers, släkt och vänners, berättelser om släktens liv och leverne. Då skatteverket övertog folkbokföringen från 1991 kan man vända sig till dem om personer som levde då. På allmännhetens folkbokföingsdator, som finns vid vissa av skatteverkets lokaler kan man själv söka efter en persons folkbokföringsnummer och adress utan kostnad. Man kan ringa skatteverkets folkbokföringsavdelning som i mån av tid kan besvara enstaka mindre frågor. Helst vill skattverket att man skriver ett e-brev till dem under adressen www.skatteverket.se


Fyll i en antavla med vad du funnit för att få en översikt. Det finns blanketter man kan använda och det finns datorprogram. Några datorprogram bygger på att man lagrar informationen på den egna datorns hårddisk. Andra program bygger på att datat lagras på en server som är åtkomlig via Internet. Programmet som vi här använder kallas "Family Tree". Det är gratis att använda det. Programmet är under uttestning och kan nås för vissa via www.labs.familysearch.org


Antavla.jpg



I just detta program fyller man i familjebladen (Family Group Record) med den information man har. Programmet skapar sedan antavlan. De två första familjerna bor i Amerika. Den tredje familjen, Alfred Ericsson, som har utvandrat till Amerika, är född i Örebro, Sverige.

Familjeblad.jpg


Tips: När man inte vet säkert förfaderns födelsedata bör man gå ett eller fler steg framåt i tiden till en person man har säker information om. Det är lätt att komma in på "fel" individ om datat är otydligt. Kontrollera födelseuppgiften i födelseboken. Man bör veta åtminstone födelseår och helst datum för den person man söker och gärna födelseförsamling eller motsvarande data för personens vigsel- eller begravning.


En forskningsmetodik


Rolf vill veta mer om sin farfar Erik Alfred Erickson. Han sätter sig vid sin dator och kopplar upp sig på Internet. Här finns tre organisationer som tillhandahåller digitala Svenska källor:


  1. www.arkivdigital.se
  2. www.genline.se
  3. www.svar.ra.se

Rolf väljer att först pröva www.svar.ra.se. I rutan Arkivsök markerar han "digitala bilder" och skriver in Örebro i namnfältet.

SVAR1.jpg



Efter att ha klickat på "sök" får han i retur en bild som visar kyrkoböckerna i Örebro län. Han väljer att klicka på Nikolai kyrkoarkiv.


Svar2.png


I retur får han en förteckning över vad som ingår i Nikolais kyrkoarkiv.


Steg 1: Finn förfaderns födelsenotis i en födelse- och dopbok.


Han väljer och klickar på:


Svar3.png

Året 1863 finns scannat så Rolf klickar på bildrutan för volymen åren 1862-1875

Svar4.png


I volymen finns Erik Alfred född den 9 december 1863. Fadern är Extra Järndragaren Erik Ersson och hans hustru Lovisa Jansdotter vid Ålunda, Längbro gård.


Svar5.png


För säkerhets skull gör Rolf en "Print Screen" av födelsenotisen som han läser in i ett Paint-program. Där klipper han ut "notisen" och lagrar den i sitt ordbehandlingsprogram där han för en forskningslogg. Samtidigt skriver han in eventuellt kompletterande information i sitt släktforskningsprogram.


Steg 2. Finna familjen i Husförhörslängden.


Nu väljer Rolf att pröva Arkivdigital. Efter att ha loggat in skriver Rolf in Örebro i sök arkiv - fritext fältet och får Örebro Nikolai i retur som han klickar på.

AD01.png


AD02.png


Rolf väljer att klicka på Husförhörslängden för 1861-65 som visar sig bestå av 6 volymer, a-f. Då Rolf vet att det är vanligt med ett gårdsregister i början eller slutet av husförhörs-längderna söker han igenom volymerna efter Längbro gård, som angavs vara Erik Alfreds födelseort. I volym A1:25e finner han gården. På sidan 137 i husförhörslängden finner han Erik Alfred född 1863 som barn i familjen Erik Erson under Ålunda, Längbro gård.


AD03.png


Rolf sparar husförhörslängdsidan i sin forskningslogg samt följer familjen framåt och bakåt i tiden i de olika årens husförhörslängder. Den 25 maj 1868 flyttar familjen till Amerika. Rolf skriver in funnen information i familjebladen i "family tree" programmet samt anger vilka källor han använt.


Steg 3. Finn födelse- och dopdata för syskonen


När Rolf nu har skrivit in syskon och föräldrar i databasen söker han efter syskonens födelse- och dopsdatum i födelseböckerna. Skulle datat avvika från vad som stod i husförhörslängden väljer Rolf att skriva in datat från födelseboken.


Steg 4. Finn föräldrarnas vigseldata


Rolf förmodar att föräldrarna är vigda i den församling de bor i och söker därför deras vigseldata som bör vara inte allt för långt före deras första barns födelse 1853.


AD04.png

Föräldrarna visar sig vara vigda den 7 november 1852 i Nicolai församling i Örebro.


Det kan vara så att det gick flera år innan ett föräldrapar fick sitt första barn. Det kan finnas dödfödda barn eller barn som avled tidigt och därför ej kommit med i husförhörs-längden. Ofta får föräldrarna sina barn med relativt lika mellanrum mellan varje barn. Då Rolf ser att det är ett längre gap mellan första och andra barnet och mellan andra och tredje barnet läser han notiserna i födelse- (dop-) och avlidna- (begravna-) böckerna för åren 1853-1859 för att se om det finns ytterliggare barn.


När Rolf är nöjd med den information han har forskat fram riktar han sitt intresse på Erik Alfreds far Erik Erson och går igenom samma process (steg 1 - steg 4) för honom.


Dessa fyra steg är den vanligaste metodiken för att finna information. Vill man fördjupa informationen och få en uppfattning om familjernas levnadsomständigheter kan till exempel bouppteckningar och historiska kartor med lantmäteriförrättningar ge en hel del information om livsvilkoren. Bouppteckningen kan även vara ett sätt att säkert styrka släktskapet mellan generationerna.


Vill du läsa mer om källorna och hur man använder dem?  klicka här

Andra foskningsmetodiker

I storstadsområden som Stockholm, Göteborg och Malmö är husförhörslängderna, om de finns, oftast mycket summariska varför man får välja andra källor. Dessa skiljer sig åt och gör att forskningsmetoderna blir olika i nämnda städer.


För varje ny källtyp/arkiv man använder sig av får man sätta sig in i vilken information den ger och vad den inte säger.


Sveriges landområde har växlat under 1500-1700-talets början.


Finland har kontrollerats av Sverige till och med år 1809. Norge har varit i union med Sverige åren 1814-1905. I äldre tider var Sverige indelat i landskap vars namn ännu lever kvar men länet har fått en allt starkare ställning som administrativ enhet. 1623 års regeringsform föreskrev att Sverige skulle indelas i 23 hövdingdömen (län) för det egentliga Sverige. År 1658 fick Danmark avstå till Sverige Skåne, Blekinge, Bohus och Trondheim i Norge. Vid freden i Nystad år 1721 fick Sverige återlämna Trondheim och avstå från besittningarna runt Östersjön. Sedan år 1810 har Sverige varit indelat i 24 län och Stockholms stad har bildat ett eget Överståthållareskap. År 2007 föreslog en kommitté att länen skulle minskas till 6 eller 9 län eller regioner (läs mer Sveriges län - Wikipedia). Länen styrs av en länsstyrelse med sina underliggande fögderier som i sin tur har varit delade i landsfiskalsdistrikt och Stockholm Stad har styrts av en överståthållare.


Att kunna placera kyrkoförsamlingarna i rätt län och i rätt fögderi och länsstyrelse är till god hjälp när man söker efter församlingen i olika källor och arkiv.


Atlas över rikets indelningar i län, kommuner, församlingar och tätorter utgiven av Statistiska centralbyrån och Lantmäteriet kartcentrum (SCB) och (LKC) kan vara till stor hjälp.


Bild - Sveriges landvinningar 1561 - 1658 från Nationalencyklopedin kan vi inte visa här på grund av copyright. I dramatisk örlogshistoria av Magnus Ullman, tryckt 2009 med ISBN 978-91-633-4915-17 finns kartorna som visar landviningar och landavträdelser.


Sveriges län (namngivna) och landskap (röda gränslinjer). Bild från Nordisk familjebok.

Nf1.png
Nf2.png


De Svenska länen:


Blekinge, Gotland, Gävleborg, Göteborg och Bohus, Halland, Jämtland, Jönköping, Kalmar, Kopparberg, Kristianstad, Kronoberg, Malmöhus, Norrbotten, Skaraborg,

Stockholm, Södermanland, Uppsala, Värnland, Västerbotten, Västernorrland, Väst-manland, Älvsborg, Örebro och Östergötland. Stockholm Stad under en Överståthållare.


Vill du läsa mer om det gamla Sverige?


De Svenska församlingarna

http://www.skatteverket.se/folkbokforing/sverigesforsamlingargenomtiderna.4.18e1b10334ebe8bc80003817.html informerar om de 4.381 församlingarna som har funnits och finns i Sverige. Via www.nad.ra.se kan platser och orter sökas


Carl-Erick Johanssons verk "Cradled in Sweden" tryckt 1995 i USA listar Svenska församlingar med uppgift om första året för födelse- vigsel- eller begravnings- notis samt första året för husförhörslängd.


Klcka på länken nedan om du vill läsa mer om de svenska kyrkböckernas innehåll

http://www.ddb.umu.se/digitalAssets/26/26357_kyrkbcker_innehll_091214.pdf


Klicka på länken nedan om du vill läsa en historik om de svenska kyrkböckerna

http://www.ddb.umu.se/digitalAssets/26/26356_kyrkbcker_historik_091214.pdf


Vill du läsa om dödsannonser och gravar.


Några tips.


Registrering av orter

Under åren har den praxisen vuxit fram att man börjar med att ange gårdens namn, församlingens namn, länets namn samt Sverige för lantsortsförsamlingarna och i städer anger man adress (gatunamn och nummer), församlingens namn, länets namn samt Sverige. Denna standardisering hjälper oss att i datorn söka efter uppgifter. Enär det amerikanska alfabetet slutar med bokstaven z (zeta) saknas ofta prickarna över a och o samt ringen över a i amerikanska databaser. Ostergotland är inte Östra Gotland utan Ö–stergötland.Vill du läsa mer - klicka här


Klicka här om du vill få tips om hemsidor om "Hur hitta socknar, gårdar och att finna kartor och bilder".


Registrering av datum

Kan vara bra om man skriver ut månadens namn då det finns länder som skriver datumet 5 nov 1823 som 11/5- 1823 vilket kan skapa missförstånd när månaden anges med siffror. Vill du läsa om den Gregorianska och Julianska kalender samt översätta helgdagar till ett datum? klicka här


Fadersnamn eller patronymikon

  Fadersnamn.png 


Brunna eller förstörda kyrkböcker

Kanske finns det utdrag att söka via Statistiska Centralbyrån. Förteckning över rekonstruerade kyrkoböker kan sökas via Sveriges släktforskarförbunds sakregister www.genealogi.se


Redan utförd forskning

När man sammanställt några familjer kan det måhända vara dags att se efter om någon annan har forskat och skrivit något om aktuella familjer. I "family tree" programmet kan man via funktionen möjliga dubletter (possible duplicates) se detta då alla som använder family tree delar på samma servrar.

Possibledupl.jpg


Och visst finns det någon annan som forskar i samma släkt även om denne har namnat Alfred som Alfreda. Vill man söka i Sverige efter andra som forskar i släkten kan Sondera sökmotorn vara ett sätt. Ett annat alternativ är att titta i disbyt eller fråga den lokala släktforskarföreningen/hembygdsföreningen. Kanske kan man skriva in namnet inom situationstecken i webb-sökaren "Erik Alfred Erickson". Mer om källor, register och baser att söka i följer.


Några historiska förändringar


1686 Tillkom kyrkobokföringslagen

1750 Började man mer allmänt hålla husförhör och förteckna dessa i husförhörslängder

1753 Gick Sverige över från Juliansk till Gregoriansk kalender (tidräkning).

1809 Förlorade Sverige Finland till Ryssland

1814 Förlorade Danmark Norge till Sverige

1820- talet började emigrationen från Sverige

1875- talet blev det vanligare att man ersatte patronymikon med efternamn

1900 Mer än 1 miljon personer beräknas ha emigrerat till Förenta staterna

1901 Bruket av patronymikon hade helt ersatts av släktefternamn

1905 Norge blev självständigt

1919 Allmän rösträtt infördes - kvinnor fick rösträtt 

1940-talet påbörjade Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga filmningen av den Svenska

Kyrkobokföringen. Kopior av filmerna donerades 1963 till Svenska staten som tillverkade

brukskopior för utlåning till forskarna via biblioteksväsendet.

1978 startade landsarkivet i Härnösand en registreringsbas i Ramsele

1982 bildades SVAR.

Att välja källor att söka i   www.riksarkivet.se


Hemra.png


RAsläktforska.png


RAvadfin.png


På Riksarkivet i marieberg och Arninge finns den centrala statsförvaltningens arkiv och på Krigsarkivet försvarets arkiv. Landsarkiven förvarar handlingar från regionala och lokala statliga myndigheter. Inskrivningshandlingar för hela landet mellan 1933 till 31 maj 2008 förvaras på landsarkivet i Härnösand.


Värmlandsarkiv, Stockholms stadsarkiv och Malmö stadsarkiv tillhör organisatoriskt inte Riksarkivet men har landsarkivsuppdrag.


RAorg.png

Valet av källa att söka i börjar oftast med valet av en hemsida på Internet. Hemsidorna har ofta både digitaliserade kyrkoböcker som födde, vigde, begravna och husförhörslängder samt andra uppteckningar som fördes av kyrkan. Ofta finns det olika register till källor, databaser samt skannade källor utöver kyrkopersonbokföringen på respektives hemsida. 


Dessutom finns det hemsidor som fungerar som en katalog över vad som finns att söka i.


Vilken av hemsidorna, SVAR, GENLINE, ARKIVDIGITAL bör man välja? Det är inte någon enkel fråga. Diskulogen har i sitt nummer 81 gjort en översikt i tebellfom till forskarens hjälp. Deras graf kommer troligen att se helt annorlunda ut redan vid årsskiftet 2010/2011 då alla bedriver en intensiv produktion för att tillgängliggöra alltfler digitala bilder på sina hemsidor.


Forskaren väljer oftast först vilken hemsida han vill använda (har tillgång till) och söker därefter en källa från den trakt han vill börja sin sökning i eller så söker forskaren i uppslagsverken.

Forskningsval.png

G:M Klicka här för Genline, arkivdigital, record search, svar   Sondera, FHLC, Nad Sveriges släktforskarförbund (dela sv släktförbundsarikeln)


Ytterliggare några hjälpmedel i forskandet:


Några exempel på CD/DVD skivor som Sveriges släktforskarförbund säljer via sin nätbokhandel:

CDskivor.jpg


Det finns en riksförening för släktforskning. www.genealogi.net

Genföreningen.jpg
Genförsök.jpg



En sökning efter släktnamnet Billberg i Genealogiska Föreningens "söka i register" returnerar:


GFsök.png


(Sidan är avkortad för ökad läsbarhet)


DIS.jpg
www.dis.se


Föreningen DIS har förutom ovanstående ett register över utgivna cd-skivor på den Svenska marknaden till och med september 2004.


DISCDskivor.png

DISBYT.jpg
SPÅR.jpg


- Om du ej är medlem i DIS, så kan du söka i DISBYT som gäst. Du kan då se vilka poster som finns. men du får inte reda på vem som har lämnat uppgifterna.

Soldatregistret.jpg



soldat.dis.se


Migration


Mycket har skrivits om migration. Här återges endast adresser till några hemsidor till hjälp för den som vill fördjupa sig i ämnet:



Historiska kartor www.lantmateriet.se


Lantmäteriet.jpg


Lantmäteriets Ortnamnssök är till hjälp vid sökning efter orter. Klicka på Kartsök och Ortnamn symbolen i högra bildrutan på deras startsida..


Indexeinga.png

Indexeingb.png

Indexeingc.png

Indexeingd.png


Här finns nu (2009) över 6 miljoner indexerade källnotiser. Basen utökas varje månad.


Labs.png



www.labs.familysearch.org


Här visar vi prototyper till framtida verktyg för att söka och lagra information. Den digitala utvecklingen skapar många nya möjligheter som vi vill pröva för att finna ut om de kan användas i forskningens tjänst. Vi vill gärna höra dina åsikter och få din hjälp med att pröva våra projekt. Kanske har du en idé att förmedla? Kontakta oss gärna.

Klicka här på Att söka vidare om du vill fortsätta att läsa om "Hur man kommer igång"